|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
28 april 2010 |
| SVCA skriver på DI-debatt om riskkapitalvdraget |
|
Vad hände med riskkapitalavdraget?
Riskkapital är en ägarform som fungerar väl. Ägarna tar ett långsiktigt ansvar och investerar både kunskap och kapital.
Över 180 000 svenskar arbetar i riskkapitalägda bolag, motsvarande 7 procent av jobben inom den privata sektorn. Riskkapital fyller en viktig funktion i svenskt näringsliv. Det ger entreprenören förutsättningar att växa. Bristen på kapital, kunskap och nätverk är annars stora hinder för tillväxt.
Men det finns för lite riskvilligt kapital på marknaden för viktiga investeringar i de mindre innovations- och tillväxtföretagen.
Den finansiella krisen har påverkat tillgången på riskkapital i såväl Sverige som i övriga Europa. Regeringar i många andra europeiska länder, exempelvis Danmark, Norge, England och Portugal har på olika sätt ökat tillgången av riskvilligt kapital.
I Sverige utlovade alliansregeringen ett riskkapitalavdrag inför valet 2006 – före den finansiella krisen.
Privata investerare skulle ges incitament att investera direkt i ett tillväxtföretag genom att få göra avdrag på sin inkomst för den osäkerhet som det innebär att investera i små oprövade bolag, som ännu inte genererar externa intäkter.
Behovet av ett riskkapital avdrag är nu större än någonsin. Men av det utlovade riskkapitalavdraget har vi ingenting sett.
Regeringens utredare Leif Gäverth föreslår i Skatteincitamentsutredningen ett riskkapitalavdrag för privatpersoner som skulle innebära en skattereduktion på 20 procent av investeringen vid bolagets bildande eller vid nyemission. Avdraget skulle omfatta investeringar på upp till 500 000 kronor och ge en maximal skattelättnad på 100 000 kronor per år under de första fem åren.
Det är ett bra initiativ, men gränsen är satt för lågt. Behovet av kapital är oftast större. Vi vill se ett maxavdrag på 1 miljon kronor eftersom många bolag behöver uppföljningsinvesteringar. Ett för lågt belopp tvingar entreprenörer att vända sig till fler än en investerare för att uppnå tillräcklig finansiering. Det skapar i sin tur problem eftersom en alltför spridd ägarkrets avskräcker efterföljande större finansiärer.
Förslaget bör också omfatta fysiska personers investeringar genom aktiebolag eller i fonder som placerar i tidiga skeden då det är ett vanligt förekommande sätt att investera. Avdragsmöjligheten på inkomstskatten borde också höjas från 20 till 30 procent för att motsvara ränteavdraget på 30 procent.
Alliansregeringen missade att införa ett riskkapitalavdrag även i vårpropositionen. Nu är det viktigt att skicka en tydlig signal till marknaden om att planerna inte är skrinlagda, inte minst eftersom behovet av riskvilligt kapital på marknaden är större än någonsin.
Marie Reinius,
vd, Svenska Riskkapitalföreningen
|
| |
|
|
|
 Utskriftsvänlig sida
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
