|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
22 maj 2010 |
| DI Debatt idag: Direktiv slår mot pensionärer |
|
I början av veckan röstade Ekonomiutskottet i Europaparlamentet för ett direktivförslag om regleringar av alternativa investeringsfonder och så gjorde även Ministerrådet. Det betyder att en förhandling kommer att pågå under någon månads tid varpå Europaparlamentet kommer att rösta om direktivet.
Svenska Riskkapitalföreningen är orolig över utfallet i omröstningen som vi anser är djupt olyckligt för Sverige, inte minst eftersom svenska företag som söker riskvilligt kapital att växa med kommer att få allt svårare att hitta sådant. De bolag som ägs av riskkapital kommer att få högre kostnader och merarbete på grund av de höga rapporteringskraven.
Ursprungligen skrevs direktivet för hedgefonder, med syftet att eliminera systemrisker och skydda professionella investerare. Det är dock viktigt att betona att riskkapitalfonder inte handlar med värdepapper utan gör investeringar i företag och utgör därmed ingen systemrisk. Därför är direktivet inte heller anpassat till riskkapitalfonder utan har stora brister, vilket kommer att påverka hela den svenska ekonomin.
Sverige är ett av de länder som kommer att drabbas hårdast av direktivet. Detta eftersom riskkapital är en större del av svensk ekonomi än i övriga Europeiska länder. Direktivet som ska reglera AIFM kommer att få stora konsekvenser för riskkapitalförsörjningen i Sverige och hela övriga Europa. Riskkapitalet fungerar som en katalysator i svensk ekonomi, då riskkapitalbolagen investerar i tillväxtföretag som söker kapital att växa med. Förslaget är protektionistiskt och gör det svårt för kapital utanför EU att investera i europeiska fonder. Det kommer i sin tur att leda till kraftigt minskat kapital till Sverige, eftersom så mycket som 80 % av kapitalet i de svenska fonderna är internationellt. Det handlar om riskkapitalfonder som investerar i tillväxtföretagen. De tillväxtföretag som redan idag har svårigheter att hitta riskvilligt kapital att växa med kommer att få det än svårare. Direktivet kommer dessutom att innebära att tillväxtföretagen får utökat krav på sig att rapportera till anställda och myndigheter i en utsträckning som kommer att innebära dels stora kostnader dels att konkurrenskänslig information riskerar att spridas.
En annan konsekvens av direktivet är att svenska pensionärer måste avsätta uppskattningsvis 6 % mer till sin pension än tidigare. Direktivet, som syftar till att skydda de institutionella investerarna, får en motsatt effekt och kommer istället att leda till att de inte längre kommer att kunna investera i riskkapitalfonder, ett tillgångslag som under många år gett en hög avkastning och i slutändan högre utdelning till pensionstagarna. Sammantaget kommer direktivet att leda till att Sveriges pensionärer får lägre nettopensioner.
I en tid då en av de stora frågorna som vi brottas med är att skapa fler arbetstillfällen är en reglering som denna det sista Sverige behöver. Riskkapitalbranschen fyller en viktig funktion i svenskt näringsliv; över 180 000 svenskar arbetar i riskkapitalägda bolag, vilket motsvarar 7 procent av jobben inom den privata sektorn. Att då införa en reglering som från början inte skrevs för och därför inte heller anpassats för riskkapitalbranschen är olyckligt och kommer att landa fel.
Avslutningsvis vill jag understryka att riskkapitalbranschen inte är emot en reglering, men den måste vara ändamålsenlig och inte snedvrida konkurrensen.
Marie Reinius,
VD, Svenska Riskkapitalföreningen
|
| |
|
|
|
 Utskriftsvänlig sida
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
