ALLMÄNNA FRÅGOR
• Vad avses med begreppen riskkapital, private equity, venture capital, buyout capital och business angels?
• I vilken typ av bolag investerar private equity-företagen?
• På vilket sätt bidrar private equity-företaget till portföljbolagets utveckling?
• Vilka är de viktigaste fördelarna respektive nackdelarna med att ha ett private equity-företag som delägare?
• Hur stor är den svenska private equity-branschen?
• Vem investerar i private equity och hur?
• Är det lönsamt att investera i private equity-fonder?
• Vilken påverkan har private equity-branschen på den svenska ekonomin?
• Vad innebär det att ett private equity-företag gör en exit?
• Hur ser avgiftsstrukturen ut?
• Vilken information om private equity-företagens agerande är allmänt tillgänglig?
• Vad gör Svenska Riskkapitalföreningen?
VENTURE CAPITAL-INRIKTADE FRÅGOR
• Varför skall man söka venture capital?
• Vad finns det för alternativ?
• Hur kan man veta om ens projekt passar för venture capital-finansiering? Vilka faktorer brukar venture capital-företag särskilt titta på?
• Hur går det till att få kontakt med ett venture capital-företag?
• När är det lämpligt att kontakta utländska venture capital-företag och hur hittar man dem?
• Hur fungerar det med sekretess?
• Vad bör affärsplanen innehålla?
• Vilka är de vanligaste bristerna i en affärsplan?
• Kan inte venture capital-företag göra ett undantag från sin investeringspolicy när det är ett extra intressant projekt?
• Hur lång tid brukar det ta innan ett investeringsbeslut tas?
• Hur går det till rent konkret med företagsvärdering och själva upplägget?
• Vad avgör om ett venture capital-företag investerar eller inte?
BUYOUT-INRIKTADE FRÅGOR
• I vilken typ av företag investerare buyout-företagen?
• Hur bidrar buyout-företagen till sina investeringar?
• Hur ser en buyout-transaktion ut?
• Varför har aktiviteten inom buyout-området ökat under senare tid?
• Vad är bakgrunden till att buyout-företag gör inbördes transaktioner?
Vad avses med begreppen riskkapital, private equity, venture capital, buyout och business angels?
Riskkapital utgör ett samlat begrepp för investeringar i företags egna kapital och omfattar både noterade och onoterade företag. Private equity utgörs av de riskkapitalinvesteringar som sker i onoterade företag där ägarengagemanget är aktivt men tidsbegränsat. Ofta används samlingsbegreppet ”riskkapital” något oriktigt synonymt med private equity.
Private equity-företag indelas i venture capital- respektive buyout-företag. Venture capital står för investeringar i små och medelstora tillväxtföretag som befinner sig i sådd-, uppstarts- eller expansionsfaserna, ofta med negativa eller svaga kassaflöden. Buyout capital står för investeringar i mogna bolag, normalt med starka kassaflöden.
Privatpersoner som investerar i bolag utan egen familjeanknytning benämns affärsänglar (eng. business angels), vilka förväntas ha ett aktivt ägarengagemang till skillnad från övriga privata investerare.
I vilken typ av bolag investerar private equity-företagen?
Private equity-företagen investerar i bolag med god tillväxt- och utvecklingspotential och delar såväl framgång som risk med portföljbolagens övriga delägare och management. Investeringar kan ske i såväl tidiga som sena skeden av ett företags utveckling. I allmänhet sker investeringar inte i börsnoterade företag, om det inte handlar om utköp från börsen. En till två procent av alla svenska nystartade företag finansieras med private equity. För exempelvis s k levebrödsföretag passar private equity inte som finansieringsform. För tillväxtbolag i tidiga faser kan dock private equity vara det enda betydande finansieringsalternativet då risknivån är för hög för exempelvis banklån.
På vilket sätt bidrar private equity-företaget till portföljbolagets utveckling?
Private equity är en ägarform med ett antal positiva särdrag från såväl de privata som de publika ägarstrukturerna – god tillgång till kapital och ett aktivt industriellt engagemang som skapar långsiktigt lönsamma och livskraftiga företag. Private equity-industrin är framgångsrik endast om företagen som de finansierar i är framgångsrika. I forskningsrapporter om vad private equity-företagen bidrar med till sina portföljföretag, förutom kapital, uppges främst kompetens, nätverk, ägarstyrning samt kredibilitet. Kompetens och nätverk förmedlas genom ett aktivt ägande i form av styrelsearbete men också genom täta informella kontakter med företagsledningen kring strategiska frågor och företagets utveckling samt genom att öppna upp kontaktnät t ex för rekrytering, kontakt med större kunder/samarbetspartners eller vid kommande finansieringsrundor. Kontroll sker ofta med mer professionella uppföljningsprocesser, ekonomiska styrsystem, etc. Kredibiliteten, som innefattar nyckelbegreppen kännedom och förtroende, är ofta avgörande i portföljbolags internationaliseringsprocesser eller nya finansieringsrundor.
Vilka är de viktigaste fördelarna respektive nackdelarna med att ha ett private equity-företag som delägare?
Bland fördelarna kan nämnas: tydliga mål för verksamheten, snabbare utveckling och betydande resurser för investeringar, större ekonomisk trygghet, gedigen erfarenhet från andra utvecklingssatsningar, tillgång till kompetens och kontakter samt en beprövad modell för styrning och utveckling med en engagerad företagsledning. Nackdelar kan vara krav på snabb tillväxt och därmed en högre risknivå, höga krav på företagsledningen vilket exempelvis kan innebära VD-byte när företaget står inför en ny utvecklingsfas samt planer för en exit, dvs avyttring, då investerarna vill sälja efter ca 4-7 år och investera i nya projekt.
Hur stor är den svenska private equity-branschen?
Dagens välutvecklade private equity-industri etablerades i Sverige för drygt 30 år sedan och har kommit att utgöra en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling. Branschen är idag betydande. 1996 förvaltade de svenska private equity-företagen totalt 16 MdrSEK – 2004 förvaltades 230 MdrSEK, vilket utgör ca 10% av hela Stockholmbörsens värde. Private equity-fonderna attraherar utländskt kapital där nära 70% av kapitalet kommer från utländska investerare. Sverige investerar nära 0,7% av BNP i private equity totalt varav 0,15% i venture capital. Sverige ligger därmed i båda kategorierna som nummer två efter UK i Europa. På världsnivå är det endast USA som investerar mer än Sverige och UK.
Vem investerar i private equity och hur?
De flesta private equity-företag är strukturerade i fonder i vilka främst institutionella investerare som banker, pensionsfonder eller försäkringsbolag investerar. Det finns också börsnoterade private equity-företag som Ledstiernan och Ratos, statliga företag och stiftelser som Industrifonden samt företag som ägs och finansieras av stora industriella företag som Volvo. Investerarna förbinder sig att investera ett visst belopp i fonden, så kallat utfäst kapital. Inbetalningen av det utfästa kapitalet görs successivt i takt med att fonden genomför investeringar i portföljbolag eller för att täcka fondens kostnader. En private equity-fonds livslängd är normalt ca tio år. Fondens investeringsperiod, d v s den period då investeringar genomförs i nya portföljbolag, brukar omfatta de första tre till fem åren. När samtliga portföljbolag har avyttrats upplöses fonden. Managementteamet är de verksamma partners/ investment managers som arbetar med investeringar, utveckling och försäljning av de s k portföljbolagen.
Är det lönsamt att investera i private equity-fonder?
Ja. Sammantaget har private equity-investeringar över tid genererat högre avkastningar än börsinvesteringar. Det vanligaste avkastningsmåttet är årlig nettoavkastning mätt som IRR (Internal Rate of Return). Investerare i private equity-fonder beräknar att den genomsnittliga avkastningen framöver kommer att ligga på mellan 12 och 15 procent årligen. Avkastningen i Europa var 2004 12,3%. Private equity, som utgör en stadigt ökande andel av institutionella investerares totala investeringar, erbjuder dessutom en möjlighet till riskspridning. Det finns exempel på private equity-fonder, främst buyout-fonder, som haft betydligt högre avkastningar än 12 till 15 procent – men det finns också fonder som inte genererat någon avkastning alls. Branschen är relativt splittrad med stor variation i avkastning mellan olika fonder. Detta gäller även internationellt. De mycket höga avkastningsnivåerna från vissa buyout-fonder förväntas dock minska framöver bl a på grund av ökad konkurrens på private equity-marknaden. Det råder viss osäkerhet kring den statistik som finns tillgänglig beträffande private equity-fonders avkastning. Det har sin grund i dels att tillgången på information bygger på frivillig rapportering, dels att marknaden har en relativt kort historik.
Vilken påverkan har private equity-branschen på den svenska ekonomin?
Private equity-branschen har idag en betydande påverkan på svensk ekonomi avseende utveckling av nya högteknologiska tillväxtföretag och ökning av antalet arbetstillfällen. Idag är private equity-företagen i Sverige ägare i 1200 bolag vilka sysselsätter 150 000 personer i Sverige. Sju procent av alla svenska privatanställda, dvs ca 150 000 personer, arbetar i riskkapitalfinansierade företag. Dessutom sysselsätts ett stort antal personer i eller runt private equity-företagen, som underleverantörer, jurister, konsulter, investment bankers, etc. Man uppskattar att svenska private equity-finansierade företag genererar en försäljning på totalt 150 MdrSEK och bidrar med 23 MdrSEK i skatter till den svenska staten varje år – plus moms. Tillväxten i portföljbolagen har varit god med en årlig tillväxt om 9% respektive 19% i antal anställda respektive omsättning under åren 1998-2003 – vilket var betydligt högre än jämförelsegrupperna.
Vad innebär det att ett private equity-företag gör en exit?
En exit, eller avyttring, av innehavet görs vanligen av private equity-företaget efter 4 till 7 år. Vid den tidpunkten har portföljbolaget i allmänhet utvecklats på ett sätt så att det kan stå på helt egna ben eller bättre passa in i en annan ägarstruktur. Private equity-företagen strävar efter att göra antingen börsintroduktioner eller industriella försäljningar. Andra, mindre önskvärda, exitvägar är exempelvis återköp av portföljbolagens grundare eller konkurs. De senaste åren har det genomförts färre börsintroduktioner jämfört med tidigare. Detta beror bl a på att det allmänna börsklimatet varit svagt och att kraven på börsnoterade företag ökat. Det vanligaste sättet att avyttra ett bolag är idag genom industriell försäljning. Under 2004 uppgick dessa till 32% av samtliga exits. Under senare år har även finansiella försäljningar, dvs försäljning av innehav till andra aktörer på private equity-marknaden, ökat. Dessa transaktioner är ofta fördelaktiga för såväl investerare som portföljföretag då portföljföretag inför nya utvecklingsskeden, exempelvis omstrukturering, effektivisering eller expansion, har behov av aktiva ägare med resurser, erfarenhet och kompetens av just sådana situationer. Under 2004 var 18% av avyttringarna finansiella försäljningar. Ibland kritiseras private equity-företagen för att vara kortsiktiga ägare. Men detta beror i stor utsträckning på vilken ägarform man jämför med. Ett alternativ är att investera på börsen då man i princip kan sälja samma dag. Private equity-företagens målsättningar att bygga långsiktiga värden med medelsiktigt ägande kan ställas mot börsens fokus på kvartalsresultat. Under 2004 ökade avyttringarna i den svenska private equity-branschen med 27% jämfört med föregående år.
Hur ser avgiftsstrukturen ut?
För den löpande förvaltningen av fonden betalar investerarna en förvaltningsavgift, så kallad management fee. Management fee beräknas under investeringsperioden vanligen som en procentsats på utfäst kapital, dvs hur mycket kapital som skall investeras i portföljbolagen. För buyout-fonder ligger nivån på 1 till 2 procent och för venture capital-fonder på 2 till 3 procent. Skillnaden beror främst på att buyout-fonder oftast har ett större totalt utfäst kapital samtidigt som arbetsinsatsen inte ökar proportionellt med storleken på förvaltat kapital.
Om fonden gör vinst delas vinsten mellan investerarna, däribland private equity-företaget, enligt vad som överenskommits mellan dessa. Det finns olika vinstdelningsmodeller. Utvecklingen går mot att vinstdelning sker efter det att investerarna fått tillbaka allt kapital som de inbetalat till fonden samt en viss avkastning, s k hurdle rate. Vinst över denna avkastningsnivå fördelas i normalfallet med 80 procent till investerarna och 20 procent till private equity-företaget, så kallad carried interest. Modellen är internationell och tillämpas så gott som över hela världen. De som investerar i private equity-fonder är erfarna investerare. Merparten av kapitalet på den svenska marknaden, nära 70%, kommer idag från utländska investerare.
Vilken information om private equity-företagens agerande är allmänt tillgänglig?
Jämfört med börsnoterade företag är informationen om private equity-företagen och dess investeringar mer begränsad. Det är en följd av att inte vara ett publikt företag. Det är i sammanhanget dock viktigt att slå fast att investerarna i private equity-fonderna, ofta institutioner som förvaltar pensionspengar eller banker, har full insyn i fondernas ekonomi. Att inte ha samma krav på publik information för private equity-företagens portföljbolag som för börsbolag möjliggör långsiktigt värdeskapande utanför börsernas kvartalsfokus och minskar risken för skadlig konkurrensinsyn. Under starka tillväxtskeden eller under stora förändringsskeden är därför det privata ägandet att föredra framför det publika. Detta är en av de grundläggande idéerna med private equity. Idag finns också en klar trend mot ökad öppenhet från såväl representanter för private equity-företagen som från svenska och internationella investerare. Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och European Private Equity and Venture Capital Association (EVCA) arbetar ständigt med att utveckla mer detaljerad och ny statistik för att kontinuerligt ha god insikt om hur branschen och dess portföljföretag utvecklas. Denna information är publikt tillgänglig.
Vad gör Svenska Riskkapitalföreningen?
Svenska Riskkapitalföreningen är en obunden, ideell intresseförening för företag och personer som är aktiva på den svenska riskkapitalbranschen. Föreningen har till uppgift att i olika sammanhang verka för en väl fungerande private equity-marknad i Sverige genom att sprida information om medlemsföretagen och om hur den svenska private equity-marknaden fungerar. SVCA har 110 aktiva, dvs investerande, medlemsföretag med 540 investeringsansvariga och investeringar i 1200 företag. Mer information om Svenska Riskkapitalföreningen och dess medlemsföretag finns tillgänglig på föreningens hemsida, www.svca.se.
Varför skall man söka venture capital?
En vanlig anledning är då ett företag behöver mycket kapital för produktutveckling och marknadsinsatser innan försäljningen har kommit igång. Genom att ta in nya delägare med riskkapital kan företaget öka takten i sin utvecklingsprocess och utnyttja ett försprång man har på marknaden.
Vad finns det för alternativ?
För en del företag kan alternativet vara att växa i mer långsam takt och finansiera utvecklingssatsningarna med egna vinstmedel. Man kan leva snålt då ett företag byggs upp och avstå från egen lön och större investeringar. Direkta finansieringsalternativ som t ex banklån brukar inte finnas för unga tillväxtbolag. Riskkapital i mer begränsad utsträckning kan ibland sökas hos privatpersoner, t ex släktingar och s k affärsänglar. Offentligt såddkapital kan vara ett alternativ men i Sverige är det i allmänhet fråga om små belopp. En till två procent av alla svenska nystartade företag finansieras av venture capital-företag.
Hur kan man veta om ens projekt passar för venture capital-finansiering? Vilka faktorer brukar venture capital-företag särskilt titta på?
Det är svårt att svara generellt eftersom riskkapitalbolagens investeringsinriktning varierar. Det bör dock vara fråga om ett projekt med potential för stor, snabb och gärna internationell tillväxt. De viktigaste faktorerna är stor tillväxtpotential, bevisad efterfråga, god intjäningsförmåga, starkt management-team, bra säljteam / strategi, skydd mot kopiering, själva affärsmodellen och dess skalbarhet.
Hur går det till att få kontakt med ett venture capital-företag?
Först bör man ta reda på vilka företag som finns tillgängliga och ta reda på deras inriktning. Huvudkällan är Svenska Riskkapitalföreningens matrikel eller hemsidan, www.svca.se, där man också kan göra sorteringar efter storlek på investering, utvecklingsfas och bransch. Komplettera gärna med att titta på venture capital-företagens egna hemsidor där det ofta står hur de föredrar att bli kontaktade. Vanligt är att man tar en första telefonkontakt för att säkerställa att venture capital-företaget passar för och har intresse för den aktuella investeringen samt till vem man skall skicka information. Venture capital-företaget vill alltid ha en skriftlig beskrivning och så småningom en genomtänkt affärsplan. Det skall av denna framgå hur entreprenören eller företagsledningen resonerar och skälen till att det kommer att bli en lönsam investering och ett framgångsrikt företag.
När är det lämpligt att kontakta utländska venture capital-företag och hur hittar man dem?
I regel är det lämpligast att börja med ett inhemskt venture capital-företag och söka sig till de utländska när den internationella expansionen skall ta fart och stöd för denna process behövs. Man hittar dem via de nationella riskkapitalföreningarna som i Europa kan hittas på Svenska Riskkapitalföreningens hemsida www.svca.se och på den europeiska riskkapitalföreningens hemsida www.evca.com. Motsvarande förening i USA finns på www.nvca.com.
Hur fungerar det med sekretess?
Private equity-företagen som är medlemmar i Svenska Riskkapitalföreningen följer föreningens etiska regler vilket ger en trygghet för entreprenören/företagsledningen. Sekretesskraven regleras i paragraf 5, se matrikel/hemsida. En del riskkapitalbolag accepterar också att teckna särskilda sekretessavtal.
Vad bör affärsplanen innehålla?
Huvudrubrikerna brukar vara: Sammanfattning, Företagets och grundarnas historik, Nuvarande ägare, Affärsidé, Affärsmodell, Organisation och nyckelpersoner, Produkt/Tjänst, Produktion, Marknad och marknadsförutsättningar, Marknadsföring, försäljning och distribution, Målgrupp/Kunder, Företagets ekonomi, Värdering, Exit samt Genomförande. Det finns ett antal mallar och tips för affärsplaner, se t ex www.connectsverige.se.
Vilka är de vanligaste bristerna i en affärsplan?
Obefintligt investerarperspektiv, otydlig affärsidé och affärsmodell, svag konkurrentanalys, otydlig strategi och planering, oklart vad pengarna skall användas till, osäkerhet kring genomförandeförmågan, brist på struktur och underbyggande fakta.
Kan inte venture capital-företag göra ett undantag från sin investeringspolicy när det är ett extra intressant projekt?
De allra flesta riskkapitalbolagen arbetar med institutionellt kapital och man har noga avtalat investeringsinriktningen då man anskaffat kapital till riskkapitalfonden. Då görs inga avsteg från den valda inriktningen.
Hur lång tid brukar det ta innan ett investeringsbeslut tas?
Det brukar variera mellan 2 och 6 månader. Det kan ta både kortare och längre tid beroende bl a på storleken på investeringen och hur svår bedömningen av projektet är.
Hur går det till rent konkret med företagsvärdering och själva upplägget?
Det gäller att fastställa hur mycket pengar som behövs och när. Sedan behöver parterna komma överens om värdet på bolaget och värdet av den insats som venture capital-företaget skall göra. Det finns ett antal venture capital-företag och ett antal projekt som konkurrerar så det är fråga om en marknadsprissättning. Ofta sker investeringen i etapper och är beroende av att s k milstolpar (eng. milestones) uppfylls. Om investeraren och entreprenörerna har olika uppfattningar om bolagets värdering går det oftast att komma överens genom ett flexibelt upplägg där investerarens andel av bolaget beror på om löftena, milstolparna, i affärsplanen uppfylls. Detta kan t ex lösas genom ett konvertibelt lån där konverteringskursen beror på hur utvecklingen blir. Villkoren i själva samarbetet regleras genom ett aktieägaravtal.
Vad avgör om ett venture capital-företag investerar eller inte?
Några av faktorerna som avgör om en investering blir till kan vara: hur mycket har redan investerats i projektet ekonomiskt, eller arbetstid, vad företaget förväntas vara värt när det är dags för exit samt hur stor sannolikheten är att man når dit.
I vilken typ av företag investerare buyout-företagen?
Buyout- företagen agerar ofta som katalysatorer för företag som behöver ta sig in i en ny fas av sin utveckling. Det kan till exempel röra sig om divisioner som inte längre tillhör kärnverksamheten i en koncern, familjeföretag som står inför ett generationsskifte eller undervärderade publika bolag vars utveckling har gått i stå. Gemensamt för typiska målbolag är att dessa ofta är väl positionerade inom sina respektive branscher, har starka kassaflöden och en tydlig utvecklingspotential.
Hur bidrar buyout-företagen till sina investeringar?
Buyout-företagen agerar som katalysatorer för företag som behöver ta sig in i en ny fas av sin utveckling. Med operativt fokus bidrar buyout-företagen till skapandet av starkare, effektivare och mer livskraftiga företag. Genom att sätta tydliga finansiella och operationella mål, fokusera verksamheterna och finslipa portföljbolagens strategier skapas långsiktiga värden. Man brukar säga att 25% av arbetet fokuseras på finansiell effektivisering och 75% på operationella åtgärder i bolagen. Buyout-företagen kan också bidra med kapital och kompetens vid kompletterande förvärv och expansion i portföljbolagen. Det aktiva ägandet utövas i form av styrelsearbete men också genom täta kontakter med företagsledningen i portföljbolagen. Målsättningen kan vara att fördubbla vinsterna och öka omsättningarna i de investeringsobjekt som buyout-företagen går in i. Detta i ett tidsperspektiv på cirka 3-7 år.
Hur ser en buyout-transaktion ut?
Buyout-företagen investerar ägarkapital i bolagen samtidigt som även banklånefinansiering också tillskjuts bolagen. Initialt är ofta andelen lån 2/3 och ägarkapitalet 1/3. Över tid minskar i regel låneandelen även om en stor del av de genererade kassaflödena ofta återinvesteras i verksamheten. Vanligen knyts företagsledningen nära till bolagets utveckling genom delägarskap.
Varför har aktiviteten inom buyout-området ökat under senare tid?
Dels handlar det om den övergripande utvecklingen med snabb globalisering, knivskarp konkurrens och krav på marknadsledarskap. Detta leder till fokusering och en strukturomvandling där företag och koncerner tvingas kraftsamla, satsa på färre verksamheter och söka nya ägare till delar som inte tillhör kärnverksamheten. Buyout-företagen får här en ökad roll som nya ägare och utvecklare av sådana verksamheter. Dels är en ökad aktivitet driven av förhoppningar om en fortsatt stark konjunktur, låga räntenivåer och en god tillgång på kapital och där bankerna ofta kan erbjuda färdiga finansieringslösningar.
Vad är bakgrunden till att buyout-företag gör inbördes transaktioner?
Buyout-företagen och dess fonder kan befinna sig i olika situationer när det gäller tillgängligt kapital och spridning i portföljen, t ex avseende bransch, geografiskt fokus, etc, samt att det strategiska läget för portföljbolaget varierar. Detta leder till att det i vissa lägen kan vara rätt att skifta ägandet från ett buyout-företag till ett annat, ett sk secondary. I normalfallet är det ett större buyout-bolag som köper från ett mindre (eller ett venture capital-företag) och därmed tar över stafettpinnen i företagsbyggandet. Se även ”Allmänna frågor”, fråga 9, ovan.
Utskriftsvänlig sida