Vid Svenska Riskkapitalföreningens konferens Riskkapital 2011 i torsdags var temat förändringar. För det händer mycket nu, inte bara i riskkapitalbranschen. Globala maktbalanser rubbas, regelverk stöps om och aktörer byter fot. Konferensen ägde rum på Münchenbryggeriet i Stockholm och lockade över 200 deltagare från och omkring branschen.
Riskkapital 2011 inleddes med ett framförande från Bo Lundgren på Riksgälden som talade på temat ”Från finanskris till skuldkris”. Därefter följde tre parallella spår innan det var dags för Bob Whitman som är koncernchef för ett av världens ledande företag inom ledarskapsträning, FranklinCovey, och författare till boken ”Predictable Results In Unpredictable Times”. Bob delade med sig av sina tankar kring hur man skapar organisationer där människor tar ansvar för resultat och där exekvering är en naturlig del av kulturen.

Den publika marknaden - utmaningar och möjligheter
Jenny Rosberg från NASDAQ OMX talade om möjligheter för bolag och investerare i och med globaliseringen samt effekterna av EUs regleringar. OMX som har gått från svensk till nordisk börs innan de blev uppköpta av NASDAQ har en stor fördel just i att vara globala. Många av börsbolagen är själva globala, eller har som ambition att bli internationella, och där kan börsen vara ett stöd, menade Jenny. Och även om globaliseringen gör att det blir många olika regelverk att förhålla sig till gör NASDAQ OMX vad de kan för att vara ett stöd och utveckla service och tjänster för att hjälpa bolag och investerare.
På frågan om det går trögare med börsnoteringar nu svarade Jenny att det alltid varierar, men att det stämmer att det pågår många dual tracks, där man ofta bestämmer sig sent för vilken exitväg det slutligen blir.
Riskkapitalets treenighet – en av framgångsfaktorerna
Thomas von Koch från EQT höll ett uppskattat anförande på temat ”Governance, Alignment and Incentives - how PE differ”. Enligt Thomas bygger private equity på just dessa tre principer; styrningen av bolagen med en stark ägare, att alla i bolaget har samma målbild samt att genom incitament försäkra sig om att alla håller vad de lovat.
– När vi kommer in i ett bolag har vi omkring fem år på oss att nå de mål vi tillsammans med ledning och styrelse har satt upp och då måste saker hända fort. Vi måste ”rock the boat”. Samtidigt är kvartal en ickefråga vilket gör att vi på så sätt kan tänka mer långsiktigt än börsbolagen, sa Thomas.
Men private equity är långsiktigt även på fler sätt, menade Thomas. För även om man säljer bolaget efter fem år så gäller det att bygga upp bolaget på längre sikt; vem skulle annars vilja köpa?
Ojämn internationell återhämtning
Cecilia Skingsley, ränte- och analyschef på Swedbank gav konferensdeltagarna en internationell ekonomisk utblick och talade om makroekonomins konsekvenser för Sverige och räntemarknaden. Världstillväxten är god och framtidstron hög, trots risker med skulder och inflation. Och med EUs nyinstallerade krishanteringsfunktioner finns nu en tydlighet för hur man ska hantera problemen i PIIGS-länderna, menade Cecilia. Vad gäller Sverige förväntas tillväxten bli fortsatt hög med en kraftig sysselsättningsökning.
- Anställningsplanerna är optimistiska och företagen talar redan om att det börjar bli svårt att hitta rätt folk, sa Cecilia.
Den svenska kronan har förstärkts rejält den senaste tiden, och har nu landat något men kan öka ytterligare framöver, tror Cecilia. Swedbank räknar med att reproräntan ligger på 2.50 vid årsskiftet för att sedan höjas vid ytterligare två tillfällen under 2012.
Den svenska PE-modellen i ett internationellt perspektiv
Under eftermiddagen talade Harald Mix från Altor om den svenska riskkapitalmodellens framgångar. Private equitys historia börjar på 1970-talet i USA då konglomerat köpte företag med extrem hög belåning. Under 80-talet i Storbritannien var det revisorer och bankirer som hjälpte management att köpa bolag billigt. Branschen utvecklades sedan till att bli katalysatorer för snabb tillväxt och förändring.
I Sverige startades den första fonden 1986 av Procuritas, och sedan startades IndustriKapital, Nordic Capital och EQT. Under 90-talet kom vi att se en kraftig tillväxt för de nordiska private equity-fonderna, och en högre avkastning än USA och resten av Europa.
De nordiska aktörerna har även på längre sikt visat sig vara överrepresenterade bland de framgångsrika PE-fonderna. Harald hänvisar till Yale Endowments som har forskat på vad som utmärker framgångsrika PE-fonder.
– Industriell och funktionell kompetens har visat sig vara viktiga parametrar. Aktiva ägare med bred och djup kompetens i kombination med långsiktighet, fokus på kärnaffären och rätt incitamentsprogram är en metod som bevisligen fungerar, sa Harald.
Tittar vi framåt så kommer det att handla mycket om större PE-konglomerat med längre investeringshorisonter, menade Harald och pekade på Ratos och Danaher som framgångsrika förebilder.
– Framtidens framgångsrika förvaltare kommer att äga bolag längre, avslutade Harald.
Baltikum och Kina avslutade dagen
Dagens nästa sista talare var Richard Pelly, Chief Executive på European Investment Fund (EIF) som talade om EIFs nya strategier för att stimulera innovation i Norden och Baltikum. Avslutningsvis fick vi höra om Kinas ekonomiska utveckling genom 1000 år. Fredrik Ektander, Chief Representative på SEB Merchant Banking talade om hur Kina har genomlevt ett stort antal dynastier och samhällsomvandlingar under de senaste 1000 åren men nu är på god väg att nå dit man länge har siktat; tillbaka till första plats.