Missvisande att sätta välfärdsbolagens omsättning i förhållande till bolagsskatten säger Gabriel Urwitz i en kommentar till DN:s artiklar den 9 juni om välfärdsbolag och skatter

Från vår sida har vi självklart ingenting emot att private equitybolag blir granskade och ifrågasatta men vi tror att det är viktigt att diskussionen bygger på fakta och kunskap, fortsätter Gabriel Urwitz.

Jag vill också framhålla att private equitybolagens “riskkapitalbolagens” investeringar i välfärdsbolag har fallit dramatiskt sedan 2011 då Carema-debatten drog igång. Private equitys investeringar i välfärden uppgick år 2013 till endast 59 miljoner kronor. Detta är mindre än 1 % av risk­kapitalbolagens totala investeringar för 2013. Så det stämmer inte att riskkapitalet tagit över välfärden. Det som däremot stämmer är att investeringsbehovet i välfärden ökar oavsett var pengarna kommer ifrån. Enligt vissa bedömare är behovet närmare 100 miljarder kr per år.

DN:s ”granskning” från den 9 juni innehåller en rad faktafel och felaktiga jämförelser som sammantaget får läsaren att tro att riskkapitalägda välfärdsbolag undviker att betala skatt.

Dessa felaktigheter är,

  • DN har satt välfärdsbolagens omsättning i förhållande till bolagsskatten vilket gör granskningen missvisande. Att jämföra omsättning med skatt är inte relevant. Omsättningen är endast rörelsens intäkter d.v.s. ”alla pengar in” utan hänsyn till kostnader.
  • DN har tittat på vad bolagen har ”tjänat” utifrån rörelseresultatet dvs utan att ta hänsyn till hur bolaget är finansierat. I rörelsekostnader ingår inte ränteutgifter. Det ger en felaktig bild av företagets ekonomiska situation.
  • Samtliga företag som ägs av SVCA:s medlemmar Attendo, Ambea, Capio och Academedia har framhållit att de betalar bolagsskatt enligt svensk skattelagstiftning.
  • Så kallade räntesnurror används inte eftersom det sedan 2013 inte är tillåtna. Vissa exempelvis Academedia har heller aldrig använt räntesnurror överhuvudtaget. De granskade bolagen betalar ränta på banklån till banken. Företagen betalar inte ränta till ägarna, riskkapitalbolagen eftersom de inte längre har internlån då räntesnurror är avskaffade.
  • Bolag som har lån har ränteutgifter vilket innebär att det kan bli en stor skillnad mellan rörelseresultat och resultat före skatt. Ingen skulle komma på tanken att jämföra en persons skattebetalning i förhållande till inkomsten men före räntekostnader för t.ex. bostadslån.
  • Man ska också komma ihåg att välfärdstjänster är personalintensiv verksamhet, d.v.s. sysselsätter många personer jämfört med t.ex. industriell tillverkning. Detta innebär att bolag inom välfärdssektorn betalar in stora belopp i sociala avgifter och att summan av sociala avgifter och skatt, vilket är det allmännas totala inkomster från dessa bolag är större i genomsnitt än för andra bolag.
  • Jag har svårt att förstå att DN upprörs över att bolagen drar av kostnadsräntor på lån från banker och andra finansiärer. Dessa institut får då inkomster som de skattar för. Ur samhällets synvinkel spelar det ingen roll vem som betalar skatten, välfärdsbolaget eller banken som lånar ut pengarna. De får betala samma skatt på räntan.
  • DN ger en kraftigt förvrängd bild av faktiska sakförhållanden, vilket inte kan överensstämma med hur seriös journalistik bör bedrivas. Om DN vill bidra till en öppen debatt om vinster i välfärden så borde tidningen se till att verkligheten beskrivs på ett sakligt sätt.

Gabriel Urwitz, Styrelseordförande i SVCA, Svenska riskkapitalföreningen/VD Segulah Advisor AB,

Kontaktuppgifter:

urwitz@segulah.se

Charlotta Jansson

+46 8 402 87 08

charlotta.jansson@segulah.se

PARTNERS