Remissyttrande – SOU 2015-7 krav på privata aktörer i välfärden

Sammanfattning

SVCA välkomnar ökade kvalitetskrav eftersom det är en förutsättning för sunda företag. God kvalitet är en förutsättning för överskott i verksamheten och överskott en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt och seriöst. Huvudmannens långsiktiga stabilitet är vidare nödvändig för att brukare och anhöriga ska känna trygghet. SVCA delar därför uppfattningen att krav på ägarens insikt, kompetens, lämplighet, erfarenhet och ekonomisk långsiktighet samt förmåga bör ställas. SVCA är positiv till krav som förhindrar oseriösa eller olämpliga aktörer inom den skattefinansierade välfärden då det bidrar till ökad tillit för hela den skattefinansierade välfärdssektorn. SVCA instämmer därför i många av utredningens förslag och anser att många föreslagna bestämmelser i grunden gynnar välfärdssektorn.

SVCA anser att det är kvalitet utifrån brukar- och anhörigperspektivet som ska vara huvudsyftet med regleringen, av detta skäl anser SVCA att regleringen bör gå längre och omfatta samtliga välfärdsverksamheter inklusive hälso- och sjukvård i såväl offentlig som privat regi.

Inledning

Välfärdssektorn står inför stora utmaningar. Investeringsbehoven i välfärden uppgår till ca 100 miljarder kr/år till följd av ökade behov och att befintliga verksamheter behöver anpassas till moderna och innovativa arbetssätt. De demografiska utmaningarna innebär att allt färre ska försörja allt fler samtidigt som vi lever längre. Samhället präglas idag av mångfald varför det är avgörande med valfrihet för att tillgodose olika brukares behov och förutsättningar. Till följd av den politiska osäkerheten och avsaknaden av långsiktiga spelregler attraherar dock inte välfärdssektorn privat kapital längre vilket är ett stort samhällsproblem. Riskkapitalfondernas investeringar i välfärdsbolag utgjorde år 2013 endast 59 miljoner kr vilket är mindre än en procent av fondernas totala investeringar samma period. Private equity’s andel av välfärdssektorn är en liten andel av den totala välfärdssektorn. De sammanlagda kostnaderna1 för kommunerna och landstingen för verksamheter inom vård, skola och omsorg uppgick år 2012 till 616 miljarder kr varav 19% var hänförliga till köp av verksamhet, 12,5% till privata företag varav endast 5,5 % var hänförliga till verksamheter ägda av riskkapitalfonder.

9.4.2 Krav på styrelsen och den verkställande ledningen

SVCA anser att specifika branschkrav bäst hanteras genom respektive tillsynsmyndighets tillståndsgivning. På så vis säkras att samtliga välfärdsverksamheter hamnar under tillsyn samt uppfyller erforderliga krav på insikt, lämplighet, erfarenhet och långsiktighet. SVCA förordar att dessa krav inte endast bör gälla för ägarna utan att förslaget bör breddas till att innefatta hela verksamheten, från lednings- till verksamhetsnivå, och omfatta såväl privata som offentliga aktörer.

9.4.6 Krav på långsiktighet

Utredningens bedömning är att det är möjligt att i viss utsträckning ställa krav för att säkerställa viss långsiktigt engagemang med stöd av upphandlings- och valfrihetslagstiftningen. Något absolut krav på att leverantören ska visa upp en särskild plan som sträcker sig över en längre tidsperiod än kontraktstiden är dock inte möjligt. SVCA delar utredningens bedömning.

10.1 Krav på tillstånd för att bedriva hemtjänst

SVCA tillstyrker tillståndsplikt för alla typer av sjukvårds-, vård- och omsorgsverksamheter, men anser att tillståndsplikten ska omfatta samtliga utförare oavsett huvudman. Att samtliga aktörer har samma typ av tillstånd och står under samma tillsyn är en omistlig del av ett kvalitetsarbete som syftar till att skapa lika villkor för alla brukare och för alla utförare. En sådan ordning skulle också innebära att en kommun som vill lägga ut en verksamhet på entreprenad ska ha tillstånd för den verksamheten, vilket gör förslag 10.2 överflödigt.

Utredningens förslag i 10.1 innebär att tillstånd ska krävas för privata aktörer inom hemtjänst, vilket innebär en särbehandling av privata utförare jämfört med kommunala. SVCA menar att en tillståndsplikt för hemtjänst enligt 10.1 bör omfatta samtliga aktörer, och ställer oss bakom att ett sådant krav införs. Ett system som utgår utifrån typ av huvudman och inte utifrån tjänsterna per se, komplicerar för brukare och anhöriga vid val av utförare.

Ett villkor för att tillståndsplikten ska fungera är att IVO får tillräckliga resurser för att klara prövning och tillsyn. Varje förslag om utvidgad tillståndsplikt måste därför också tillförsäkra att IVO får resurser och kompetens att hantera tillståndsprövningen på ett fullgott sätt.

10.3 Övriga överväganden

Utredningen framhåller att hälso- och sjukvård i flera länder omfattas av tillståndsplikt, och att det kan finnas skäl att överväga ett krav på tillstånd även i Sverige. Enligt SVCA är kraven på ägarnas kompetens och lämplighet av minst lika stor betydelse inom hälso- och sjukvård. SVCA anser därför att tillståndsplikten bör vara mer långtgående och även innefatta hälso- och sjukvårdsverksamhet. Om oseriösa aktörer tillåts fortsätta bedriva verksamhet inom dessa segment så skadar det förtroendet hos allmänheten.

11.6 Anmälan om ändrade förhållanden

SVCA inser de tillståndsprövande myndigheternas behov av att löpande få information om ändrade ägarförhållanden för att säkerhetsställa kravens fortsatta uppfyllelse och förhindra att dessa kringgås. SVCA förordar att denna skyldighet begränsas så långt som möjligt genom samkörande av register. Vidare så bör en förteckning med förändringar som medför anmälningsskyldighet tas fram, detta i synnerhet då brister i skyldigheten är sanktionerad.

11.7 Avgifter

Slutligen understryker SVCA betydelsen av att avgifterna för ägarprövningen inte utformas likt en skatt. Avgifterna för ägarprövningen bör vara självkostnadsbaserade och ställas i direkt proportion till den utförda tillståndsprövningen i likhet med annan tillsyns- och tillståndsverksamhet som bedrivs av myndigheter på reglerade marknader. Varje aktör bör betala för de kostnader som den utförda tillsynen av verksamheten renderar. Prövningskostnaden hos myndigheten skall vidare vara transparent och bygga på faktisk tidsåtgång i tillsynsarbetet, inte förutbestämda schabloner. I regleringsbrev eller motsvarande bör krav på maximal handläggningstid för tillståndsverksamhet ställas. Vidare bör tillsyns- och tillståndsverksamheten nogsamt följas upp och återrapporteras till berörda departement. Avgiften i kombination med andra ekonomiska förslag riskerar i annat fall att utgöra en inträdesbarriär för mindre aktörer.

11.9 Ytterligare förordningsändringar

SVCA förutsätter att de krav som kan komma att delegeras, på utpekade myndigheter att utforma, kommer att remitteras till berörda instanser. Mot denna bakgrund är det inte möjligt att välkomna ägarprövning utan vissa reservationer varför SVCA ser framemot att återkomma i framtida remissrundor från berörda myndigheter.

11.10 Sekretess

Utredningens exempel på ekonomiska handlingar som kan komma att begäras vid tillståndsprövningen samt tillsynen är mycket omfattande. Dessa handlingar blir offentliga när de inkommer myndigheten varför SVCA tillstyrker förslaget om införande av möjlighet att sekretessbelägga uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden samt affärsförhållanden. Vid såväl godkännandeprövning som tillsyn är det av stor vikt att information om enskilda företags affärs- och driftsförhållanden inte lämnas ut till tredje part, när detta kan antas skada berört företag.

11.11 Tillståndsprövning och tillsyn av fristående förskolor och vissa fritidshem

SVCA tillstyrker förslaget att en utredning bör tillsättas för att klarlägga förutsättningarna för att flytta kommunernas prövning av enskilda huvudmän, och tillsyn av fristående förskolor och vissa fritidshem, till Skolinspektionen.

Generella synpunkter

Huvudsyftet med regleringen borde rimligen vara att säkerställa effektiva välfärdstjänster av hög kvalitet till samtliga brukare i hela landet. I välfärdssektorn där fri etablering och valfrihet föreligger, riskerar förslagen att vara konkurrenshämmande, med minskad valfrihet som följd, om det inte ställs samma krav på samtliga aktörer. Vidare försvårar det för brukarna att avgöra vilka krav som ställs på verksamheten om inte samtliga aktörer är tillståndspliktiga. SVCA ifrågasätter även effektiviteten av förslagen om 80 % av den skattefinansierade välfärden som bedrivs av offentliga aktörer undantas från kraven. Vidare bör antalet tillståndsgivande organ begränsas till Statens skolinspektion respektive Inspektionen för vård- och omsorg. En likvärdig och rättssäker behandling måste åstadkommas utan regionala skillnader. Det bör också analyseras huruvida det finns förutsättningar för samordning i vissa delar av nämnda myndigheters nya uppgifter.

PDF-dokument

PARTNERS